Idag är det Magdalenadagen. Magdalena var min pappas mormor. Jag har aldrig träffat henne men att hon var en kvinna att se upp till det har jag minsann hört.
Idag är det också 3 veckor och 4 dagar till skolan börjar igen. Känns ju både bra och mindre bra.
Undra vad man gör om ett år liksom. Då är man verkligen lämnad åt ödet. Fast jag blir mer och mer inne på att jag ska åka till England. Nån gång i alla fall.
Idag, just nu, här, i verkligheten, sitter jag alltså. Äter lite chips med tacodip emellanåt, lyssnar på Per Gessles dubbel-CD "Son of a Plumber" och funderar över livet.
Funderar på vad det är som jag drömt om ett par gånger de senaste veckorna, där allt bara snurrar runt, ingen handling utan allt bara snurrar så att man nästan blir yr.
På måndag lämnar jag det civilicerade livet i staden för tre veckor framåt. Det ska bli så in i hellsikes skönt men lite skrämmande är det också.
"My role in society, or any artist's or poet's role, is to try and express what we all feel. Not to tell people how to feel. Not as a preacher, not as a leader, but as a reflection of us all".
John Lennon
lördag, juli 22
fredag, juli 21
Där ser man...
http://www.aftonbladet.se/vss/nyheter/story/0,2789,859194,00.html
Vilken story av den lilla turen. Sånt där händer ju iofs ganska så ofta...
Vilken story av den lilla turen. Sånt där händer ju iofs ganska så ofta...
söndag, juli 16
Båstad del. 2

Jag måste nog skriva ner allt nu ändå, annars kommer jag säkert att glömma hälften!
Torsdag:
Jag tog alltså tåget ner på torsdagen och som vanligt när jag ska försöka åka tåg går det åt helvete. 50 min försenad på en resa som skulle ta 20 min. (Halmstad-Båstad).
Svennis kom och hämtade mig vid stationen i sin (pappas) grymma BMW cab. I hennes stuga väntade Frida, en genomtrevlig tjej, också från Göteborg.
Dom skulle ut men eftersom jag själv är så liten så stannade jag hemma med Lollo, Lina och Lollos syster Julia. Jag tror vi såg nån Wallander-film men den var sjukt dålig. Det värsta var ändå nån gång mitt i filmen där det knackar på ytterdörren! :O Klockan var ju säkert över 11 på kvällen. Modiga Julia öppnar. Främlingarna: "Är det du som bor här?" Julia: "Eeh, nae". Främlingarna: Jaha... men okej. Jaja, vi ska i alla fall bo här.
Det visade sig alltså att detta var Gbg-Fridas vänner som skulle komma!
Efter att alla sen försvunnit så satt jag där ensam i en tom sommarstuga... buhu. Men jag klarade mig och sov sen sött.
Fredag:
Frida ringer och väcker mig klockan kvart i tio.
Runt ett har vi tagit oss ner till stranden.
Det blåste satan men desto roligare att bada för det blev värsta vågorna! Slår lätt alla vågbassänger.
Sen hoppar vi till kvällen. Det blev en jädrans lång kväll/natt/morgon.
Började med tårtkalas för Lollos i deras stuga nån gång runt åtta. Där var fullt med vänner/släktingar och släktingars vänner osv. Sen så övergick tårtkalaset så småningom till förfest dit ännu fler anlände.
Sen var det dags för cykelfärd inåt staden. Regeln blev "minst två på varje cykel"!
Och ja så långt gick det ju bra... Sen så splittrades vi ju en hel del...
Kön till Madison var sjukt lång och vem faan betalar 200 spänn för att gå in nån stans där man först stått i kö i flera timmar? Haha okej, hade jag varit rik hade jag lätt gjort det men alla tillgångar i världen har man ju tyvärr inte. Så vi gick till ett ställer där det bara kostade 150 :D
Men dock så slapp vi köa mer än 10 minuter eller nåt sånt. Var faktiskt ett helt okej ställe med go musik och allt. En del jobbiga människor dock men det finns det väl överallt...
Klockan blev tre, det stängde, alla skulle hem...
När vi efter ett bra tag samlat ihop alla som skulle ha samma cyklar så kommer vi fram, och vad ser vi? Endast två cyklar är kvar :O Av fyra från början! Jippi. Två cyklar stulna alltså. Och att disskutera detta och hur vi nu skulle ta oss hem är fan inte lätt när hälften är för fulla för att lyssna. Eftersom vi redan tappat en del på vägen var vi nu fyra pers på två cyklar men bara en i stånd till att kunna skjutsa (Jag!!). Så vi kom inte långt alls innan det hela ballade ur och det bestämdes att jag och en utav de smått korkade malmökillarna skulle cykla hem cyklarna och resten skulle hitta nån taxi.
Den cykelturen tog säkert en timme om inte mer. Han var ju så klen så han skulle pausa var och varannan minut och tror ni inte han lägger sig mitt i skogen och hävdar att han tänker stanna där och sova!? Men jag kan också vara envis så tillslut klockan närmare halv sex på morgonen är vi framme. Yeah.
Lördag:
Nästa dag blev det först Tylösand med Frida och hennes två vänner sen så anslöt jag mig till Lollo, Lina och Julia på nån lite mindre strand där i närheten. Efter det så var vi på after-beachen på hotell Tylösand. Fattade först inte varför alla fick runt i Per Gessle T-shirtar, tyckte det verkade ganska så ute men kom sen på att det är ju faktiskt han som äger hotellet. ^^
Där var live-band och en herrans massa människor glada (och lite smått fulla).
På hemvägen blev det lite mat på Max och sen så var det ju bara att börja förfesta igen när man kom hem.
Blev att jag stannade först när alla skulle till Madison för jag hade nog knappast kommit in där så jag, Lollo å Lina hade egen förfest sen hemma hos Svennis, haha.
Drog in ganska så sent och eftersom vi i Lollo och Lina har de två mest seggående människorna så tog det ett jävla tag och gå runt denna lilla stad. Men kul var det :P
Lina fick hoppa på sina älskade studsmattor som inte var där men hon studsade lika mycket för det.
Ja vi drog runt tralala. Efter klockan slagit tre gick det ju inte en kille man mötte utan den ständiga fråga: "ska ni me på efterfest?" Ett litet tag senare hade det snart bytts ut mot: "och ni ska förstås hem ni också?" Haha. Klart vi skulle :)
När vi sen tagit oss nästan halvvägs hem stötte vi på några grabbar som skulle GÅ till skummeslöv. Det är en bra bit ska ni veta. Så dom fick skjuts med oss en bit. Snälla som vi var efter lite övertalning förstås. Även denna kväll/natt/morgon blev alltså sen. Det roliga är att det är ju så gott som helst ljust när man åker hem :P
När jag kom förväntade jag mig ju liv och rörelse i dne lilla stugan men tro det eller ej alla ligger och sover!
Tyvärr var min säng uuptagen så fick lägga mig jämte Svennis men det märkte hon ju knappast haha. Hon som när hon vaknar inte har en aning om hur hon tog sig hem och det hade ingen annan heller. Lite komiskt :P
Söndag:
Ja nästa dag blev en kort visit på stranden innan det var dags att ta tåget hem igen och här sitter man hemma och har inte ens nåt jobb längre eftersom dom hade stängt ner mitt kära jordgubbsbord. Men i morgon har jag i alla fall planer. Ska först upp och rida Sascha och sen ska jag med Emma och Hanna på tävling i Ljungby :) Ska bli riktigt trevligt. Länge sen jag var på ponnytävling känns det som. Jobbigt bara att man blir så sjukt tävlingssugen. Menmen, det kanske kan bli nån hopptävling i höst om jag har tur!
Helgen i Båstad
Då var man alltså hemma i vardagen igen. Jag orkar nog inte skriva någon lång redogörelse här och nu men några ledord på vägen är ju:
1. Malmökillar är allmänt knasiga.
2. Malmöbrudar är däremot grymma typer.
3. Man bör ej dricka så mycket att man inte vet hur man tog sig hem. (obs! detta gällde INTE mig).
4. Man kan ej lita på skåningar. De kan stjäla cyklar när du minst anar det.
5. Försök inte härma stockholmare, det är bara jobbigt.
6. Försök heller inte att övertala en skåning att han INTE kan ligga och sova i skogen, de kan vara envisa som få!
7. Ta inte med dig ett par nycklar in till stan så att andra inte kan komma in där de ska sova. Man kan få lite dåligt samvete av detta.
1. Malmökillar är allmänt knasiga.
2. Malmöbrudar är däremot grymma typer.
3. Man bör ej dricka så mycket att man inte vet hur man tog sig hem. (obs! detta gällde INTE mig).
4. Man kan ej lita på skåningar. De kan stjäla cyklar när du minst anar det.
5. Försök inte härma stockholmare, det är bara jobbigt.
6. Försök heller inte att övertala en skåning att han INTE kan ligga och sova i skogen, de kan vara envisa som få!
7. Ta inte med dig ett par nycklar in till stan så att andra inte kan komma in där de ska sova. Man kan få lite dåligt samvete av detta.
onsdag, juli 12
22.49
fredag, juli 7
Livet går vidare, trots allt.
Just nu längtar jag förbaskat mycket till nästa torsdag då jag åker till Båstad! Längtar efter att få komma bort från den här stan ett par dagar, inte för att jag vantrivs utan mest för omväxlingens skull och jag längtar efter att få träffa dessa underbara vänner igen.
För att verkligen sätta sig fast som en riktig vän till mig så måste man ha den rätta humorn och det kravet uppfyller de allihop!
Och så längtar jag såklart till Vedbände. Paradiset. Bara komma bort ifrån stadslivet och bara vara. Ingen täckning på mobilen, bara ridkläder och myskläder, inget smink, ingen som bryr sig om hur man ser ut, alla tycker om alla. Och skulle man mot förmodan komma därifrån under dessa 21 dagar så kommer man ju ändå inte längre än till McDonald's i Vetlanda eller till folkparken i Åseda... Det känner jag skulle vara ett kärt återséende faktiskt. Lite sugen är jag allt på folkparksfest i Åseda. ;)
För att verkligen sätta sig fast som en riktig vän till mig så måste man ha den rätta humorn och det kravet uppfyller de allihop!
Och så längtar jag såklart till Vedbände. Paradiset. Bara komma bort ifrån stadslivet och bara vara. Ingen täckning på mobilen, bara ridkläder och myskläder, inget smink, ingen som bryr sig om hur man ser ut, alla tycker om alla. Och skulle man mot förmodan komma därifrån under dessa 21 dagar så kommer man ju ändå inte längre än till McDonald's i Vetlanda eller till folkparken i Åseda... Det känner jag skulle vara ett kärt återséende faktiskt. Lite sugen är jag allt på folkparksfest i Åseda. ;)
tisdag, juli 4
Varför just jag?
Varför händer detta mig...? Vaarföör?
Det är inte meningen att jag ska hitta någon, det är verkligen inte det.
Nu hade det varit fint att tro på gud, fast njae, kanske inte i alla fall när jag tänker efter.
Jag tror på mig själv. För det mesta.
Fast det hade varit lite kul om det kunde gå framåt någon gång och inte bara bakåt som det känns just nu. Men det kommer väl en tid för det också antar jag. Allt har väl sin tid, i sinom tid så att säga.
Something Corporate - Konstantine
Det är inte meningen att jag ska hitta någon, det är verkligen inte det.
Nu hade det varit fint att tro på gud, fast njae, kanske inte i alla fall när jag tänker efter.
Jag tror på mig själv. För det mesta.
Fast det hade varit lite kul om det kunde gå framåt någon gång och inte bara bakåt som det känns just nu. Men det kommer väl en tid för det också antar jag. Allt har väl sin tid, i sinom tid så att säga.
Something Corporate - Konstantine
måndag, juli 3
Sommaren börjar ta form...

Jobbar både lördag och söndag denna helg, sen ett par dagar i veckan efter och sen blir det BÅSTAD! Ska bli riktigt nice! Så himla glad att det blir av :) Träffa en massa goa vänner igen.
Sen så blir det jobb en vecka till och sen den 24 juli bär det av till Vedbände, äntligen!
Var ju en hel evighet (läs: 2 år faktiskt!) sen jag var där "på riktigt", alltså stannade mer än en dag! Ska vara där hela läger 5 och 6 ja och sen börjar skolan igen...
Idag var jag på Vissmålen och hälsade på på lägret där. Lantgårdsläger med Sävsjöbarnen. Var både tråkigt och roligt att komma dit. Tråkigt för att det är som det alltid varit, total oreda, men roligt att träffa Lisa, alla barnen och alla mina älsklingdjur.
Det är först nu en ganska så lång tid efter jag slutade rida Fredag som jag har insett hur speciell hon är. Det här låter ju kanske lite korkat men jag tror faktiskt att hon känner igen mig när jag kommer. Som idag kunde vi stå och kela i hagen flera minuter när hon annars inne i stallet skulle fara runt som en vilde bara någon rör henne framför bogbladen.
Det var 7 år sen hon kom till Vissmålen i augusti. Jag hoppas verkligen att hon får komma bort snart.
Och nu när jag redan är sentimental så börjar jag att sakna Lukas också. Sötaste, lurvigaste, snällaste Lukas. Han lärde mig mycket den lilla envisa ponnyn. Som ibland vägrade gå ifrån stallplanen och ibland kunde springa ifrån även Peters nordsvensk Zorro när vi galopperade ikapp. Kommer ihåg hur jag och Carro jagade honom i hagen i säkert en timme ibland utan några större resultat och när Peter kom så gick han bara rakt in och fångade honom...
När han rymde ur boxen en gång och Peter(!) fick jaga honom runt hela Åkarp!
När vi red ut, första sommaren jag hade honom, -99 måste det ha varit, och han bockade av mig i en glänta så jag bröt fingret, när han slängde av mig i en hög med brännässlor när jag red i grimma in från den gigantiska sommarhagen som gick ända från Järnvägsstallet till Åkarps Loge! Inte så konstigt att den stackars lilla Lukas fick fång och hade ont i hovarna. Men inte visste jag vad det berodde på. Det kan jag få lite skuldkänslor över idag. Vi förstod ju inte alls varför han jämt ville gå i vägkanten och inte mitt i vägen där det var hårt för hans stackars små hovar. Jag vet inte ens om han lever idag. Och inte vågar jag ringa Bengt för jag vet inte om jag skulle höra vad han säger i telefonen. Sorgligt men sant, jag har aldrig hört någon stamma mer.
Och Lamina... Inte konstigt att hon vägrade hoppa när hon gick med kotledsinflammation i flera månader. Usch. Men nog om detta.
Jag måste förresten ta tag i mitt liv och börja plugga körkortsteorin!! Säg åt mig någon!
Sen så måste jag också nämna att jag har fått en ny alldeles utomordentligt trevlig arbetskamrat istället för en viss datanörd. Ursäkta uttryckte men detta var datanördarnas stamfader eller nåt sånt. Råkade visst stanna kvar en hel timme efter att jag varit och handlat igår och gjorde min kära arbetskamrat sällskap. Man blir lite skadad av att sälja jordgubbar.
Men okej, lova mig nu att nästa gång ni som läser detta ser mig så säg åt mig att plugga teori! LOVA!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)